Jag är sedan tre år tillbaka typ-1 diabetiker och detta leder bl.a till att man får man en lägre produktion av IGF-1 än friska individer, kvinnor med diabetes påverkas i högre grad än män av detta pga av bl.a den lägre halten testosteron. Att produktionen hos diabetiker är lägre beror, har jag lärt mig, att tillväxthormonutsöndringen hos diabetiker är lägre än hos friska men framförallt på det insulin som tillförs subkutant inte går via vena porta vilket resulterar i att mindre insulin kan binda till levern. Detta är inget hytt och då är frågan varför man inte ger IGF-1 till diabetiker? Jag har talat med min läkare om detta men han tog mig inte på något större allvar och tyckte att jag borde vara nöjd med att jag har ett så bra HBa1c-värde som jag faktiskt har. Men det är ju sedan länge klarlagt att nervceller nybildas i stort sett hela tiden i hjärnan, dock inom vissa begränsade områden, förutsatt att det finns stimulans och tillväxtfaktorer. IGF-1 är viktigt när det gäller just bl.a mognandet av de nybildade nervcellerna och vidare så är det även så att man talar om att mäns hjärnor mognar först vid 25-30års åldern, kvinnors något tidigare. Så enligt mig så det av stor vikt, om inte yttersta, att typ-1 diabetiker behandlas med IGF-1. Jag har även läst att Lilly lanserade ett insulin där man kombinerade insulin med IGF-1, detta drogs dock tillbaka då man ansåg att det ökade risken för bl.a prostatacancer, något, såvitt jag vet, inte kunnat bevisa. Nåväl, detta är en risk som jag i varje fall är villig att ta. Särskilt då mjölk, som felaktigt hyllas till ett hälsofrämjande livsmedel, är rikt på både IGF-1 men även innehåller högpotentaöstrogener,något man har kunnat koppla till utvecklingen av både prostata- och bröstcancer. För övrigt så tyder mycket på att laktoimmunoglobulin kan ligga bakom en stor andel av alla insjuknanden i typ-1 diabetes, detta pratas det dock sparsamt om. Det är inte utan att man undrar var felet ligger, är läkarna inkompetenta eller är det en möjligtvis kostnadsfråga? Om anledning är den påstått ökade risken för cancer så kan man genast bortse från den, anser jag, då det faktiskt rör sig om en faktisk brist på IGF-1 ( i varierande grad) samtidigt som mjölk, vilket dricks dagligen av en stor del av befolkningen, får fortsätta säljas trots ett tydligt samband mellan intaget av detta livsmedel och de tidigare nämnda cancerformerna.