Fyra läkare missade hustruns dödliga cancer
Text: Catarina Håkansson
Torben Fossenius förlorade sin hustru i cancer. Men det fick han inte veta förrän efter att hon gått bort – trots att de besökte fyra olika läkare hennes sista veckor i livet.
.Den 20 mars 2007 var Torben och hans hustru Bodil Fossenius hos familjeläkaren på vårdcentralen i Anderslöv. Då var hon svårt märkt av sin sjukdom.
– Det är depression, konstaterade läkaren.
Dagen efter dog Bodil. Hon var 54 år.
Bodil Fossenius hade mycket ont i ländryggen och ut i benet. Hon kunde inte behålla maten och hade svårt att andas. På tre veckor minskade hon i vikt från 69 kilo till 55 kilo.
– Hon låg hemma i soffan med fruktansvärda smärtor. Var fjärde timme åt hon tabletter mot sin ischias och jag masserade henne, säger Torben Fossenius som numera bor i Staffanstorp.
Flera gånger skickades hon till sjukgymnast för att få hjälp.
Eftersom han var så orolig för sin hustru uppsökte de flera olika läkare som gav samma solklara diagnos: ischias och en begynnande depression.
– De sa att det skulle bli ett antal månader med ischiasbesvär och att allt skulle bli bra sen.
Redan i början av mars besökte de vårdcentralen i Anderslöv. Där fick Bodil Fossenius fylla i ett depressionsformulär. Sen fick hon åka hem.
– Hur kan en läkare bara skicka hem en person som är så svårt sjuk? Hon var helt slut och vred sig i smärtor.
I samma veva besökte de två läkare i Lund som höll med om den tidigare diagnosen. Den 20 mars lyckades de få en akuttid i Anderslöv.
– Vi fick vänta ett par timmar. Bodil orkade inte sitta upprätt. Hon led.
Medicin mot nedstämdhet
Paret hade ett långt samtal med familjeläkaren. Resultatet blev medicin för nedstämdhet, oro och sömn.
– Bodil har depression, sa läkaren och spände ögonen i mig.
Kvällen därpå dog Bodil Fossenius i sin mans armar.
En tid senare fick Torben Fossenius resultatet av obduktionen. Den visade att hustruns kropp var attackerad av cancer. I lungan, binjurarna, tjocktarmen, ryggraden och stora delar av levern.
– Jag andades ut, det var på sitt sätt en lättnad. Jag hade ju ingen aning om vad som hade hänt.
Då framkom också att läkaren som träffat Bodil Fossenius dagen innan hon dog hade misstänkt cancer i samband med att hon beställt en mer omfattande provtagning.
– Bodil visste aldrig hur det stod till med henne. Hon dog utan att veta. Vi hade inte en tanke på att det kunde sluta så här. När alla läkare säger samma sak tar man det till sig, hur orolig man än är.
Han har inte längre något förtroende för primärvården.
– Den är ett löpande band och bandet går för fort. Det kostar människoliv och det orsakar lidande.
Nu har han bestämt sig för att anmäla händelsen till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN.
– Jag känner att jag är skyldig Bodil det. Och om jag ska komma vidare måste jag göra det.
Saxat från Sydsvenskan.se
Staffanstorp Omkretsen 2008 08 08
Inlagt av BT
Det är så hjärtskärande att detta händer gång på gång. Min cancersjuka faster fick höra att "fet är du ju men annars vet jag inte" av läkaren på vårdcentralen. Min andra kvinnliga släkting (66år) sökte hjälp 7ggr (!) under samma höst utan att få någon hjälp eller att den vitt spridda cancern upptäcktes. När hon blev akut sjuk var det för sent att göra något. Ska det behöva vara så här? Är man inte berättigad till vård? -Som kvinna...
Inlagt av NillaVanilla
Hoppas du får hjälp och upprättelse, men jag har en känsla att alla håller varandra om ryggen.
Ett bevis på det är att om en läkare skriver begynnande deppression så tror alla läkare man kommer till därefter att ja så är det.
Och ingen sätter sig ner och frågar varför man skulle vara det t ex.
Jag har haft läkare i 30 år så dom känner mig, men har jag kommit in akut och någon AT-läkare skrivit in något journalen som inte stämmer så tror tror den läkare som känner mig att det är som denne AT.läk. skrivit, och ingen frågar el pratar med mig om saken så man går där ovetande tills man läser journalen, då förstår man varför den läkare som känner mig har förändrat sitt sätt mot mig.
Det är så lätt att ta till psykiska åkommor, för man är sjuk och slut ser man tagen ut, men det är för att man faktiskt är fysiskt sjuk, förnekar inte att till slut så kan man bli nere, man orkar inte mer.
Om en kvinna kommer in och har cancer i hela kroppen o läkarna inte upptäcker det, nog måste det vara brist på kompetens?
Jag hoppas du får upprättelse, och att fler anmälningar görs.
Jag ska själv göra en anmälan, men vet inte riktigt hur man börjar, håller på att ta rätt på hur jag ska gå till väga.
.
Inlagt av gunsan2010
NillaVanilla: Om det är en ren felskrivning eller om det är något kränkande så har du rätt att få det struket.
Du kan vända dig till socialstyrelsen men räkna med att det tar tid. Nu med datajournaler så ger jag emellertid inte mycket för den strykningen då det ändå går at läsa vad där stått. Men å andra sidan så är det bara att anmäla om det som är struket tages upp igen.
Du kan också vända dig till verksamhetschefen på den vårdcentral eller klinik där du varit och tala om att du vill ha din åsikt inskriven i journalen. Om läkaren varit nedlåtande mot dig efter journalskrivningen så ska detta också påpekas.
Det är viktigt att patienterna protesterar mot alla psykiska diagnoser som skrivs dit som absoluta sanningar. Dessa sanningar som gjort att svåra sjukdomar missats och som sorterat in barn och patienter i fack där de inte hör hemma.
Inlagt av yram
Allt tar tid. Det är problemet med systemet. Att prata om patients rätt och vård garanti är rent teoretisk tyvärr. Det ser bra ut på pappret men speglar ingen verklighet.
Det är helt tragisk när man läser varje vecka att någon har dött på grund av felaktiga diagnoser eller ingen diagnos alls trots symptomen. Tyvärr också är alla situationer där en läkare vill/måste höra om bara en sak per besök. Om man har två eller mer symptomen verkar det svårt att få intressen av en läkare--och specialister, även mer, vill tittar bara på eget område.
Tuff.
Inlagt av parasiten
Det är ett under varje gång någon BLIR utredd, och ännu mer om de får en korrekt diagnos. Jag är sååå trött p hur vården (inte) fungerar.
Inlagt av charlotta nilsson
parasiten: Desto viktigare är det att tala om när vården inte fungerar. Om alla är tysta så händer ju inget. Så bara säg till när något är fel.