Vården vid psyk på US var vid mitt första besök akut ganska bra, läkaren visade förståelse för min situation. Vid uppföljningar likaså. Men efter ca ett år när jag vill ta reda på mer om varför jag mått dåligt och ibland gör det fortfarande visade det sig att min sjukdom inte ansågs vara något att prata om och att tid inte fanns att prata om det. Det var mycket negativt för mig.